700 meter upp och 180 grader ner

I Nepal ar 1 600 meter over havet som en bula i pannan - inte mycket att braka om och den gar snart over - en kulle om man sager. For mig ar den lilla vandringen fran Pokhara pa 900 meter over havet upp pa Sarenkot, 700 meter hogre upp ungefar vad mina ben pallar numera, och jag inser att nagon langre vandring i de har bergen ar inte att rekommendera mig sjalv - tankarna om att en reseutbildning ska leda till jobb som sherpa far jag nog lagga ned. Sarenkot ar den kortaste trekken fran Pokhara, 3 timmar bort och upp. Annapurna i norr, och Pokhara i soder, och med manga forsaljare som vantar pa atmindstonde en kund, mitt uppepa.

Familjen Timilsina bjuder logi for 30 kr, dalbath for 12 och en varm dusch. Syskonen Abiskar, Asmita och Amrit, 8, 11, och 12 ar, gar 45 minuter nedfor, och 1,5 timme uppfor till och ifran skolan varje dag. Och gillar science och ater lite kakor till lunch.

Dagen efter tar jag lokalbussen ned for kullen, efter att ha blivit attackerad av en tuff liten tjej pa fyra som hoppar och drar i allt som sitter lost i kladvag. Bussresan trots att syskonen kvallen innan i skenet av ett sterainljus berattat om bussen som for tva manader sedan overlastad valte, dodade tva och skadade 45 - konstigt, den vad ju anda godkand for 27 passagerare. Med viss bavan trycker jag in mig langst bak i den overfulla lilla bussen, som dessutom skulle gora vilken mellansvensk bonde som helst avundsjuk: ett vedlass ligger fastsurrat pa taket. Snart forstar jag i alla fall hur olyckan kunde handa - 180 graders kurvor, en gropig grusvag med en bredd ungefar som en svensk cykelbana...ja, jag overdriver lite for dramats skull, en buss OCH en cykel kan nog motas... men snart blir det lite oljegrus och vi flyttar oss langre bort fran det 400 meter fria fallet som utgor vagkanten. Vad gor man inte for att kunna rapportera om vikten av trafiksakerhet - busstransfer ar ju ett viktigt inslag i alla chartertrafik.

Sverige vs Nepal i Social Kompetens: Sverige 1 - Nepal 5.