...finns det internationell garanti nar datorn kraschar - min super deluxe super LG laptop la av i torsdags - och efter en taxifard till kvarter i Metro Manilas ostra utkanter dar formodligen fa eller ingen sa langbent varelse har satt sina 44or hittade jag till LGs Service Center dar de konstaterade att harddisken har kraschat, att de ska forsoka fa en ny fran Sweden och fixa den.
...finns det hopp om livet - efter mer an atta manader av smarta och tryck i skallen, boner, tillskott, zonterapi och fasta rinner det sedan tio dagar stinkande blodigt var ur mitt vanstra ora, och trycket minskar. Om det ar borjan till nagot nytt eller slutet vet jag som vanligt inte (bade och antar jag), men hoppet och tron om framtiden lever i alla fall. Och det ar viktigare. Kanske beror mina problem pa for mycker resande till tredje varlden - om den svenska nyponsoppan tillhor den forsta eller den fjarde varlden har jag aldrig fattat -, min sallsynt envisa karaktar eller bara allman orsak och verkan ar heller inte helt klart. Klart ar daremot att livet aldrig bli som jag tankt mig och darfor omojligt att planera, att Filippinerna i genomsnitt ar ett Gudstroende, odmjukt och vanligt sinnat land utan framgangsrik infrastruktur, och att det inte ar sa enkelt att vara manniska.
... spelar clint Eastwood fortfarande in filmer, som Gran Torino.
... ar Gud levande i mitt hjarta.
...kommer nya insikter: att vara sjuk och inte veta hur det kommer att ga kan vara en nyttig laxa och lardom. Livet far andra persepktiv och varden, och tacksamheten for det som varit blir starkare och tydligare.
måndag 23 februari 2009
I den basta av varldar
söndag 8 februari 2009
I en annan värld...
I en annan värld...
...lägger man sig direkt på parketten när man inte kan sova - ja, ett trecentimeters täcke mellan sig och plankorna förstås - och sussar sedan gott. Är man uppvuxen på ett bambugolv så går det mesta.
...blir man som 14-åring slagen gul och blå av sin far med ett meterlångt vedträ, när han mot felaktig grund antar att man smitit från sin examen.
...bugar och bockar man för den rike, som om man var mer värd. Fast det tror jag inte på. Men det underlättar när trafikvakten går ut och stoppar trafiken när man ska passera gatan förstås.
...är den gamla traditionen, med beroende av föräldrar och barn, i brytning med den nya fristånde tidsåldern, där man klarar sig mer själv.
... hoppar man hellre från ett högt berg än blir gammal, ensam, sjuk och fattig.
...är man nöjd med att ha en man som inte luras och bedrar en.
...blir man önskad död och olycka av sin nyblivna svägerska.
...börjar man som sjuåring arbeta på kokosplantagen.
...har man de senaste nio åren inte haft semester - däremot har man ledigt tre eller fyra dagar i samband med jul och påsk. Räddningen är när man blir utan jobb - då får man vila lite.
...lever 40 % på eller under existensminimum. I samma värld bor sju av världens hundra rikaste. En vanlig månadslön ligger på 10 000 peso, ca 1 800 kr, och den billigast möjliga lägenhetshyran är hälften av detta.
...tjänar en regeringsmedlem upp mot 70 000 kronor per månad, och regeringen inklusive presidenten är ständigt omgiven av korruptionsrykten.
...kan man äta lunch ute för fyra kronor, eller tre hundra spänn, vilket man tror på och har möjlighet till.
...flyttar 1 000 Ower Seas Workers, OSW, ut dagligen, och 1 000 flyttar hem samma dag. 10 miljoner filippinare utgör landets största exportvara, en "vara" som många gånger behandlas som skit, bara för att... ja, för att man är från Filippinerna. Ett uttryck för en ganska sjuk värld tycker jag det verkar som.
...är 99 procent av alla människor milda, vänliga och leende.
...skiljer sig det mesta från den värld jag kommer från och är van vid. Jag antar att det ska vara på detta viset. Och jag kommer att sakna detta den 8 april, när återtåget till Sverige är avklarat.
